Axel och Elnas minnesfond

Axel och Elnas folkmusikfond instiftades 1991 av riksspelmännen Axel och Elna Andersson, Nyköping. Fonden har till syfte att hjälpa yngre fiolspelande med folkmusikintresse med bidrag till instrumentköp, studier och liknande.

Fonden är fristående från övriga organisationer och i politiska, religiösa och liknande frågor neutral.

Förslag till användning av fondens avkastning kan ställas till fondstyrelsen, som efter samråd med Södermanlands Spelmansförbund styrelse äger beslutanderätt.

Utdelning ur fondens disponibla medel skall ske två gånger per år i samband med instiftarnas födelsedagar 27/4 och 29/10. Finns inga beviljade ansökningar lägges hela avkastningen till kapitalet.

Elna och Axel Andersson, Nyköping. Julitastämman 1959.

Elna och Axel Andersson, Nyköping. Julitastämman 1959.

 

En märklig klassresa

Carl August Lindbloms far var kronofjärdingsman i Rejmyre. Han kom som 17-åring från Asker i Närke, jobbade en tid på glasbruket och blev sockenskräddare efter bara några månaders praktik. Skräddartiden blev kort – kanske sydde han inte så bra – och sen blev han kronofjärdingsman. En osannolik klassresa i mitten av 1800-talet, hur gick det till?

CA Lindbloms far Petter föddes 18.2.1808 (”på Askers ägor”) i Askersby, i Örebro län i landskapet Närke. Hans föräldrar var avskedade husaren Olof Asker och hustrun Kerstin Olsdotter. Pojken döptes på prästgården och faddrar var ingenieuren Berndes, fru Rosling, gymnasisten Berndes och jungfru Nordberg. Läs mer

Vals i C-dur efter Vilhelm Löthman

Carl Wilhelm Löthman, Vingåker.

Carl Wilhelm Löthman, Vingåker.

Lantbrukare från Vadsborg, Västra Vingåkers. Född 11/11 1866 i Bottens soldattorp, Julita. Son till soldaten Jonas Löthman och Anna Lotta Ersdotter. Gift med Sofia Andersson.

Löthman var först lantbrukare i sin födelsesocken men flyttade år 1909 till Västra Vingåker, där han som arrendator innehade en gård Stubbetorp till år 1929, då han köpte sig ett ställe (Vad) i Västra Vingåker, där han sedan var bosatt.

I hans släkt fanns inga spelmän och han fick på egen hand lära sig spela fiol. Redan vid tolv års ålder började han. I Julita bodde vid den tiden en spelman och mjölnare vid namn (Albert) Boström, som dog i början av 1900-talet, och av denne lärde sig Löthman en hel del låtar och melodier och de spelade ofta tillsammans på en mängd danstillställningar, då Löthman var ung.

– Jag har spelat i många socknar och tjänat mycke pengar med fiolen, men far tog pengarna ifrån mig och då miste jag hågen, sade Löthman och tillade:
– Sen dess har jag mest spelat för nöjes skull.

Löthman spelade också tillsammans med Vilhelm Andersson från Näs i Västra Vingåker, ja, till och med Widmark var vid åtskilliga tillfällen hans spelkamrat och vid de tillfällena skötte Widmark sekunden.

– Och det gjorde han på ett mästerligt sätt, framhöll Löthman. Båda hade en gång – det var år 1882 – när Löthman var dräng på Skobokvarn – spelat på Skenäs hos baron Palmstierna.

Löthmans repertoar skall ha varit mycket rikhaltig. Sålunda framhåller han, att han en gång spelat i tre nätter utan att behöva ta om en enda låt.
(Andersson Olof, Sörmländska låtar)

En av låtarna var en trevlig vals i C-dur – borde passa harpolekarna bra!

Lyssna på vals efter Vilhelm Löthman, Kapellet Spiskroken.