Hugo Wallentin – vem var han?

Leif Epel skrev i senaste numret av Sörmlandslåten (3-2011) om en Hugo Wallentin och undrade om någon hade några upplysningar om honom.

Två mail har kommit och det första är från Dag Lundin i Strängnäs som skriver:

Det finns en Hugo Wallentin, född 9/6 1910.

Den konsert som åberopas i Sörmlandslåten avslöjar, att nämnda Wallentin torde ha varit 15 år anno 1925 då Wetter recenserade honom.
Denne ovannämnda Wallentin avled den 13/8 1991
Wallentins grav finns Lilla Edet på Fuxerna kyrkogård.

O M det nu är denne Wallentin som Wetter recenserade,vilket på ett sätt kan vara riktigt, men Wallentins ålder , 15 år, gör hela saken något tvivlande.Kontroll i fler musiklexikon har inte gett något resultat, och troligen blev denne Wallentin ingen berömdhet, kanske inte ens känd som musiker.

En möjlig källa att kontrollera saken,är att vända sig till Lilla Edets kommun och fråga om en ev. spelmansrörelse där. Den Hugo Wallentin jag omnämnt ovan–om det nu är han—kom troligen från Lilla Edet, och har alltså sin grav där.

Det andra kommer från Roger Pedersen i Eskilstuna:

I senaste nr. av Sörmlandslåten (3-2011) efterfrågas efterfrågas en viss Hugo Wallentin. I Kungliga bibliotekets katalog finns det en bok av en viss Hugo Wallentin”. Boken kom ut 1912 och är på 330 sidor och innehåller även 300 illustrationer och titeln är ”Skildringar”. Boken är en s.k. läsesalsbok och kan inte lånas hem. Det här kan vara ”vår man” men helt säker kan man ju förstås inte vara.

Det finns en artikel skriven 1925 HUGO Wallentin återupprättas –( se tidningsklipp) där Hugo Wallentin får tillbaka sin heder och spelmansära, men frågetecknet vem han var kvarstår)  Leffe E.

Zornmärket blir doktorsavhandling

Saxat från Gästrike spelmansförbunds medlemstidning
Karin Eriksson skriver doktorsavhandling om riksspelmän! Karin är dotter till Lena och Benno Eriksson i Gävle.

Från januari 2012 arbetar Karin Eriksson med forskningsprojektet Zornmärket och dess ideologiska betydelse för traditionell musik i Sverige åren 1980–2010. Arbetet finansieras genom en doktorandtjänst vid Institutionen för musikvetenskap vid Uppsala Universitet i samarbete med Svenskt visarkiv och med tillstånd från Zornmärkesnämnden och Svenska folkdansringen. Projektet har också anknytning till Visarkivets projekt ”Mixa eller Maxa”.

Vad innebär det egentligen att vara riksspelman? Och vem kan bli det? Vad symboliserar och står Zornmärket för – nu som då? Zornmärkets betydelse, roll och funktion som spelmansmärke inom s.k. svensk folkmusiktradition har flitigt diskuterats sedan märkesuppspelningarna inrättades år 1933 av Svenska Ungdomsringen för bygdekultur (idag Svenska folkdansringen). Märket hade ursprungligen framställts av konstnären Anders Zorn i en tid präglad av nationalromantiska idéströmningar och delades ut som minne till deltagarna i samband med den nationella riksspelmansstämman på Skansen i Stockholm år 1910.

År 1933 blev märket istället ett förtjänstmärke i valörerna brons, silver och guld. Märkesuppspelningarna lockar ett hundratal folkmusikutövare varje år att inför den s.k. Zornjuryn, enskilt bli granskade och bedömda utifrån musikalisk skicklighet och traditionsmedvetenhet om olika lokala och regionala folkmusikaliska stilar inom Sverige. Märket är idag väl känt både inom och utom spelmanskretsar och är starkt laddat med prestige och status. Projektet syftar till att söka fördjupa kunskapen om den svenska folkmusikens förändringsprocesser från slutet av 1970-talet och fram till idag med särskilt fokus på ideologiska ställningstaganden när det gäller synen på och konstruerandet av tradition. Genom ett antal fallstudier knutna till Zornmärket och Zornmärkesuppspelningarnas därmed också synliggöra de bärande diskurser kring traditionell musik i Sverige, som dominerat samtalet inom folkmusikkretsar under de senaste 30 åren.
Utifrån olika samlingar vid Visarkivet, inspelade debatter, klingande uppspelningar, intervjumaterial och observationer kartläggs verksamheten. Vilka ämnen har väckt debatt kring
Zornmärket under olika tidsperioder? Hur gestaltar sig uppfattningar om det ”lokala”,
”regionala”, ”nationella” respektive ”internationella” i samtalet? Hur definieras det ”svenska” i
spelmanstraditionen? Vad innebär ett traditionsbevarande sätt och hur förhåller man sig till
urvalsprocesser, kanonisering och förnyelse? Vilken repertoar och vilka instrument är
acceptabla att spela upp på och varför? Påverkar detta i sin tur den övriga folkmusikmiljön,
och på vilket vis?
Intressanta händelser i övrigt för studien är folkmusikens professionalisering och
institutionalisering via musikutbildningar vid musikhögskolorna i Sverige. Begrepp som
innovation, revitalisering, post-revival, immateriellt kulturarv, kanon och autenticitet
problematiseras också i studien.

Din hjälp på Låtlägret i sommar

Hej Åsa och Karin som sköter allt som rör låtlägret veckan efter midsommar på Ansgarsgården utanför Flen, behöver DIN hjälp.
Det är tungt och ansvarsfullt att stå som arrangör, kursledare och lägermorsa, samtidigt som morgondagens program skall justeras, kvällens aktivitet skötas och så skall man försöka sova ut oxå. Så att nästa morgon blir lika kul som i går.
OCH det är här vi kommer in. Kan du komma ner en av kvällarna och spela med och för ungdomarna, sedan stanna kvar över natten så att om det händer något så är du på plats.
Det är inte alltid så lätt att vara borta från föräldrarna om man inte varit det förr.
Två kvällar av 4 är ordnade med ”nattvakter”. Vill du hjälpa till med en av de andra två?

kontakta Åsa på danspirator@telia.com tel 070- 675 27 97