Tryckfelsnisse har varit framme

Senaste numret av Sörmlandslåten har förhoppningsvis hamnat i allas brevlådor nu.

Den uppmärksamme kanske undrar varför man i hela friden fått ett till nummer 3-2011 när man redan fått ett sånt ex i slutet av förra året, men det beror helt enkelt på att tryckfelsnisse varit framme.
Det nummer som kommit nu – det med Clas Hagströms teckenförklaring på framsidan – är såklart nr 1 2012.
Redaktionen ber om ursäkt.

Att tidningen kom med plast omkring trots att inget ilägg fanns beror på att tryckeriet fick tillbaka tidningen från posten, som inte ville skicka iväg den om den inte var inplastad.

Ny förbundsordförande valdes på välbesökt årsmöte

Spelmansförbundets årsmöte hölls som vanligt i Malmköping, men inte i Stadshuset utan i Gästgiveriet på hembygdsgården. Trängseln var stor i den lilla lokalen och allspel var inte att tänka på – styrelsen svarade själva för den inledande Årsmötesvalsen.

Senkomna ändringar i bokföringen gjorde den ekonomiska redovisningen lååång, det berodde dock inte på ekonomiska problem, förbundets ekonomi är god och årets resultat blev ett plus på drygt 16.000 kronor.

Valberedningen – Leif Johansson, Madliene Eriksson och Peter Andersson – hade gjort ett grundligt arbete som resulterade i tre nya namn i styrelsen. Ny ordförande blev Lars Tull, Eskilstuna. Jenny Tidman, Malmköping och Sunniva Abelli, Bromma blev nya styrelseledamöter.

Leif Wallin, Eskilstuna utnämndes till hedersledamot i förbundet och tackades för sitt mångåriga arbete som webmaster. Tack vare Leifs insatser var SSF ett av de första spelmansförbunden på nätet.

Elvira Börlin och Kristina Leesik

Elvira Börlin och Kristina Leesik blev årets Gustaf Wetter-stipendiater. Båda är elever till Christina Frohm. Jag håller på att knuffa ut dem ur boet, sa Christina.

Avgående ordförande Bo Gabrielsson och styrelseledamöterna Ingvar Andersson och Ove Karlsson avtackades med blommor för sina fleråriga insatser och årsmötet avslutades.

Årsmötesmiddagen var bokad på Malmköpings Värdshus, men restaurangen hade gått i konkurs och med heroiska insatser hade Leif och Inga-Britt Epel med egna händer ordnat en dignande, läcker buffé.

Instrumenten kom fram under middagen och dagen avslutades med mycket spel.

Lars Tull är kanske okänd för förbundets medlemmar, men många har ändå hört honom – Lars är basisten på CDn i det nya allspelshäftet.

Lasse är uppväxt i en spelmanssläkt och med en stor musikalisk verksamhet som valthornist, basist, tidigare rektor för musikskolan i Eskilstuna och inte minst kapellmästare i nostalgiorkestern Astoria. Spelmansförbundet har fått en riktig vitamininjektion och framtiden är spännande!

Läs mer om Lasse:
Nostalgiorkestern Astoria
Tåget till Ärla
Foton

Hugo Wallentin – vem var han?

Leif Epel skrev i senaste numret av Sörmlandslåten (3-2011) om en Hugo Wallentin och undrade om någon hade några upplysningar om honom.

Två mail har kommit och det första är från Dag Lundin i Strängnäs som skriver:

Det finns en Hugo Wallentin, född 9/6 1910.

Den konsert som åberopas i Sörmlandslåten avslöjar, att nämnda Wallentin torde ha varit 15 år anno 1925 då Wetter recenserade honom.
Denne ovannämnda Wallentin avled den 13/8 1991
Wallentins grav finns Lilla Edet på Fuxerna kyrkogård.

O M det nu är denne Wallentin som Wetter recenserade,vilket på ett sätt kan vara riktigt, men Wallentins ålder , 15 år, gör hela saken något tvivlande.Kontroll i fler musiklexikon har inte gett något resultat, och troligen blev denne Wallentin ingen berömdhet, kanske inte ens känd som musiker.

En möjlig källa att kontrollera saken,är att vända sig till Lilla Edets kommun och fråga om en ev. spelmansrörelse där. Den Hugo Wallentin jag omnämnt ovan–om det nu är han—kom troligen från Lilla Edet, och har alltså sin grav där.

Det andra kommer från Roger Pedersen i Eskilstuna:

I senaste nr. av Sörmlandslåten (3-2011) efterfrågas efterfrågas en viss Hugo Wallentin. I Kungliga bibliotekets katalog finns det en bok av en viss Hugo Wallentin”. Boken kom ut 1912 och är på 330 sidor och innehåller även 300 illustrationer och titeln är “Skildringar”. Boken är en s.k. läsesalsbok och kan inte lånas hem. Det här kan vara “vår man” men helt säker kan man ju förstås inte vara.

Det finns en artikel skriven 1925 HUGO Wallentin återupprättas –( se tidningsklipp) där Hugo Wallentin får tillbaka sin heder och spelmansära, men frågetecknet vem han var kvarstår)  Leffe E.